Hur tänkte jag nu då?
Jag, om någon (min syster bor ju där….), borde veta att man inte ska åka dit en lördag i oktober månad!
Och så hamnade vi där i alla fall?
De senaste gångerna vi varit där har det varit extremt mycket folk,
Ingen kö in, men lång kö ut!
Varmt!
Alla människor förvandlas till mindre vänliga personligheter så fort de tar ett steg innan för entredörrarna
Säger man “åh, ursäkta mej” tittar de på en som om man vore från en annan planet
Man gör helt enkelt inte så på Gekås!
För att kvala in som den genuina Gekås-kunden, ger detta massor av pluspoäng:
* Satsa på att köra in i framförvarandes hälar och låtsas som ingenting
* Ta fel kundvagn och ställ inte tillbaka den där den stod
* Säg möjligen “oj” om du råkar köra över ett barn / en fot eller någon annan extremitet
* Parkera kundvagnen på de mest möjliga strategiska platserna som finns –
t ex tvärs över en väl-trafikerad gång
Ändå fick jag idén om att vi skulle åka till Gekås camping på lördagen….
För detta tänker man inte på när man hör namnet Gekås…
Då går hjärnan automatiskt igång på helt andra saker!
Man går igenom avdelning för avdelning i huvudet,
börjar lite lätt skissa på en handlalista, och sedan är man fast!
Inte en tanke ägnar man åt annat än just vad man kan handla!!!
Som guldfisken i sin skål:
“å en syrepump” simmar ett varv
“å en syrepump” simmar ett varv
“å en syrepump”….
Allt det negativa som finns där är som bortblåst!!
Körde hemifrån runt middagstid….
Fick den sista husbilsparkeringen på campingen!!
Knappen på Gekås hemsida lyste illrött = mycket kö
Fikade; kaffe, whisky och donuts , läste lite.
Tragedin kom när det visade sig att internetet fungerade mycket dåligt!!!
Micke sträckte sin rygg i sin kamp om att få bra täckning.
Han förflyttade modemet än hit och än dit….
Bredbandskollade….
Tror han var överallt utom just uppe på taket..
(jag föreslog detta, men iden verkade inte falla honom i smaken…
möjligen om det inte regnat, hade han klättrat upp där också),
men han gav upp efter någon timma eller två….
Framåt 17-tiden bleknade den illröda knappen på hemsidan till gul = lite kö
Då gjorde vi lite mat, drack lite vin och började göra oss klara för att bege oss till boutiqen.
Det var mer folk än vi räknat med!
Hjärnan klarnade och jag mindes så fort jag kom in, varför vi inte skulle gjort just detta…
Men Simon var glad! Begav sig själv till leksaks / teknikavdelningen i jakt på ett tangentbord till sin Ipad.
Micke ville inte heller gå med oss tjejer, utan gick iväg själv, på upptäcksfärd
(tror han snosade omkring runt Sportsbaren där det luktade öl….).
Kvar var jag och Matilda… vi hade ju kunnat gå där mycket längre…
men kände att vi kunde inte lämna de manliga medresenärerna ensamma för länge och sansade oss.
Vi åker dit själva en annan gång (guldfiskminnet är redan tillbaka)!
Som tur väl var fanns där en “snabbkassa”, tog BARA dryga halvtimman,
annars hade vi nog stått i kö ut ännu!!
Sista kundvagnarna från butiken hörde vi runt 22-tiden på kvällen!!!
Morgonen därpå mindes jag ytterligare en sak som borde gjort sig påmind,
när jag fick min fantastiska ide om Gekås-trippen…..
Kundvagnsracet klockan 7 på morgonen utanför “sovrumsfönstret”,
just klockan 7 på söndagsmorgonen!!!
Det väsnas rätt mycket kan jag säga……
Varför minns man inte sånt då?
Före!?!
Måste vara det där med guldfiskminnet…..
Vi är snart där igen!! 😀
Våra Husbilsresor 